Betraktelser i sensorformat.
3888
På söndagen den 2 jan tog vi av från Landvetter för att några timmar senare landa i Geneve. Med buss gick resan vidare via Chamonix, genom Mont Blanctunneln, ner genom Aostadalen och slutligen upp till Cervinia på serpentinvägar. Busschauffören hade varit med förr, det kändes hur tryggt som helst, kanske för att det var mörkt så man inte såg de värsta ravinerna. Vi var framme på hotellet vid halv elva på kvällen och fick en natts sömn på betydligt hårdare sängar än vi är vana vid.
Måndagen bjöd med ett strålande väder men ganska kallt. Från fönstret på hotellrummet ser man rakt upp på Monte de Cervinio, här på den italienska sidan får man inte säga Matterhorn (förlåt).
Från byn leder ett antal liftar upp till gränsen mellan Italien och Schweiz. Med utökat liftkort går det bra att åka över och ner mot Zermatt.
Monte de Cervinia eller Matterhorn dominerar vyerna här men den högsta toppen runt här är Monte Rosa som är 4 634 m högt. Den högsta skidåkningen ligger intill och där är det ”bara” 3 888 m. Jag blev faktiskt aningen yr när vi klev ur gondolen och gick genom tunneln ut mot pisten. Det är första gången jag har känt av höjder på det sättet men det gick över fort.
Skidåkningen här är fantastisk med allt man kan begära. De flesta nerfarterna är röda, breda och välpistade och det är en häftig känsla att komma så högt och se ut över alptopparna åt alla håll. Att sedan kunna åka i ett svep, bortsett från en kort lift, från 3888m ner till 1524, Valtournenche, nedanför Cervinia är ganska hisnande.
Efter tre dagars skidåkning värker det ganska bra i benen men det är ju just den tredje dagen som skall vara värst, sägs det. Nu har vi haft strålande sol i tre dagar och kommande dagar skall bli molniga och det skall komma litet snö.
Prisnivån är inte vad den varit i Italien så resekassan töms snabbt men det visste vi om.
Hemresa blir det på lördag och sedan börjar vardagen igen.
De första solstrålarna på Monte de Cervinio (Matterhorn)
Pistvisning
Det kallas alperna tak här.
Mer klassisk profil av tobleronetoppen, från den schwiziska sidan
Här kan det behövas en toblerone i trötta ben, på väg ner mot Zermatt
Med mössa
Fotat på 3888 höjd över havet
Lärken växer högt upp
Alpambulans
Weissbier
Kyrkan i Cervinia, julsmyckad med blinkande gran framför
Och solen går ner över toppen, istapparna hänger utanför hotellfönstret
Alla bilder fotade med Nikon P7000 som imponerar.
Med reservation för att bilderna är fixade på min laptop.
/FW
Hälsningar / Christer