Betraktelser i sensorformat.

Jag kommer inte att göra några djupdykningar i mitt inre utan helt enkelt försöka dela med mig av små, och kanske stora, händelser bakom kameran.

Fotoåret 2018

Jag fick en påminnelse av Margareta Cortés häromdagen.
-"Letade ett av mina gamla blogginlägg och fick syn på ditt namn, om på att det var länge sedan jag sett det bland bloggarna."

Så då är det väl bara att summera fotoåret 2018 som var ganska innehållsrikt. 7 januari var uppenbarligen den första fotodagen förra året då jag fick sällskap av en riktig cirkusartist

Cirkusartisten

Ekorrarna är ju fantastiskt söta och roliga att fotografera, verkar som vi hade litet snö här på västkusten, vi är inte bortskämda med det.

Snö på västkusten

I februari fick jag en fantastisk dag med skäggmesarna och här syns ganska tydligt varför de heter just det, även om det mest ser ut som polisonger.

I mars börjar vårens bestyr på allvar. Strömstararna har jag på nära håll och följer regelbundet under vinterhalvåret. Att få sitta ganska nära och lyssna på den fantastiska sången i allt brus från vattnet... Underbart.

Strömstare

För oss naturfotografer är våren en hektisk tid, det känns som allt händer på en gång. Att sitta på jobbet och tänka att nu skulle jag varit ute... Varje vår känner jag att jag inte hinner med men trots allt får jag uppleva en hel del förstås, t ex orrspel som har blivit en återkommande aktivitet under senvintern och våren.

Orre

En annan återkommande våraktivitet är att besöka "mina" snokar. Den här våren blev speciell då jag vid ett tillfälle hade alla våra tre ormarter samtidigt med bara knappt en meter mellan dem. En snok och en hasselsnok låg faktiskt bredvid varandra varpå en fin huggorm dök upp bara knappt en meter därifrån. Här syns den bruna hasselsnoken bredvid snoken. Vid nästa besök hade jag också en kopparödla på samma plats.

Snok

Och den vackra huggormen

Vårkvällar kan jag sitta i timmar vid en skogssjö och följa revirkamper och all aktivitet bland större och mindre fåglar. Rörhöna

Sommaren är en lugnare period för många naturfotografer men en fiskgjuse kan väl komma till pass.

Häckande vitstjärnig blåhake var en av sommarens dragplåster, inte långt hemifrån.

På sensommaren lyckades jag äntligen få en del bilder på simmande snok

Hösten kommer med en ganska intensiv period igen. Naturen börjar stänga, färgerna förändras, ljuset blir behagligare.

Utan förvarning kommer den första snön, här redan i slutet av oktober. Nästa dag var den borta lika plötsligt som den kom.

Förvintern bjöd på en sparvuggla inte långt från Göteborg, den blev nästan världskändis. Norska och danska fotografer mötte jag på platsen. Här har den klätt sig i kjol

Tillbaka till strömstararna igen de sista dagarna 2018

Under året har jag rest till Norge för att fotografera havs- och kungsörnar och lunnefåglar, havssulor mm på Runde. Jag var i Ungern en vecka i juni med bl a biätare, rovfåglar, härfågel. Årets stora resa gjorde jag till British Columbia i Kanada för att hänga med kustvargar och de fantastiska Kermodebjörnarna eller spirit bear, de vita svartbjörnarna. Det var en upplevelse som sitter djupt. Att ta med det här blir för mycket, kräver nog egna blogginlägg. Bilder från mina resor kan ni ser på www.fwphoto.se

Nu är jag redan i full gång med 2019 och flera resor redan inbokade, det blir ett spännande år (precis som alla andra).

/Frode



Postat 2019-02-15 11:19 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera